Finalister 2018

Årets Förebyggare

Karma, en app som kopplar ihop restaurangers överblivna mat med privatpersoner som kan köpa den till halva priset. Idén bakom Karma ligger helt rätt i tiden, med fokus på hållbarhet och minskat matsvinn samt en tydlig nytta för både restaurangbranschen och konsumenter.

Ivana Kildsgaard/100-gruppen, en plattform för samarbete kring hållbar design och återbruk inom inredningsbranschen. Med visionen om ett långsiktigt samarbete för ständig utveckling av hållbara interiörer i en cirkulär ekonomi bedöms Ivana Kildsgaard och samverkansorganisationen 100-gruppen kunna spela en stor roll för att göra verklighet av tankar kring hållbara kontors- och butiksinredningar.

Sopköket, restaurang som lagar god restaurangmat med överblivna råvaror. Catering och skolmat lagas med räddade råvaror som bas, samtidigt som jobb skapas för långtidsarbetslösa och ungdomar. Sopköket kombinerar kampen mot matsvinn med ett socialt patos.

Årets Avfallsbehandlare

Carl F, robotsortering av bygg- och rivningsavfall. Det visionära avfallshanteringsföretaget Carl F blev först i landet med att satsa på ett internationellt uppmärksammat system för robotiserad sortering av bygg- och rivningsavfall. Robotarna tar vid där den konventionella sorteringen slutar. Bedömningen är att tekniken kan sortera ut drygt 10 000 ton återvinningsbart material extra per år ur det avfall man tar emot.

Stena Nordic Recycling Centre. Med nyutvecklade automatiserade processer baserade på den senaste tekniken, kan Stena Nordic Recycling Center i Halmstad separera materialen i den svårsorterade rest som uppstår vid återvinning av komplexa produkter, såsom till exempel bilar. Det handlar som stora mängder material som nu materialåtervinnas istället för att hamna på deponi eller förbrännas. Alla processer sker inomhus i en anläggning som i storlek motsvarar åttio fotbollsplaner.

Suez Recycling, återvinning av isoleringsspill vid nybyggnation. Suez Recycling driver projektet ”Miljöcirkeln Isolering”, där isoleringsspill som uppstår vid nybyggnation återvinns och får nytt liv som lösullsisolering. Miljönyttan är stor då isoleringsspill vanligen läggs på deponi. Avsikten är att skala upp återvinningen och erbjuda tjänsten i hela landet.

Årets Återvinningsanläggning

NSR:s nya återvinningscentral i Helsingborg är cirka 30 000 kvadratmeter stor och har en återbruksdel på 2500 kvadratmeter. Helsingborgs ÅVC inrymmer förutom sortering för samtliga materialslag dessutom en solcellspark, som invigdes i år. ÅVC:n är utformad så att man enkelt ska kunna komma in med släp och sortera avfall utan att behöva vända och backa. NSR har även byggt och betalat den nya vägen till ÅVC:n vilket i sig är unikt. Anläggningen är även framtidssäkrad med stora ytor som kommer att kunna tas i anspråk.

Re:newcell, pilotanläggning för återvinning av textil. Baserad på Re:newcells egen teknik för att lösa upp textilfibrer och producera textilmassa, är bolagets nya pilotanläggning ett stort steg mot en fullskalig produktion av massa baserad på återvunnen textil.

Biokol, framställning av biokol från trädgårdsavfall. Stockholm Vatten och Avfall har tillsammans med Fortum Värme uppfört en anläggning som framställer biokol ur inlämnat trädgårdsavfall. Biokolet fungerar som kolsänka och används för att binda vatten i och tillföra näringsämnen till planteringar i stadsmiljön. Projektet har rönt stor internationell uppmärksamhet och dess klimatpotential är stor.

Årets Återvinningskommun

Lunds kommun. Lund har ett genomgripande miljöarbete i kommunen och har bland annat länge satsat på fastighetsnära insamling som idag i princip är helt utbyggd i kommunen. Detta har lett till att mängden insamlade förpackningar och returpapper ligger långt över genomsnittet i landet. Även andelen utsorterat matavfall ligger högt och detta blir till biogas och växtnäring. Samtidigt har den totala mängden avfall faktiskt sjunkit och alla transporter sker fossilfritt.

Borlänge kommun. Borlänge kommun med bolaget Borlänge Energi har vidareutvecklat sitt koncept med turnerande insamling av avfall. Genom samarbete med FTI och Ragn-Sells har kommuninvånarna kunnat lämna i stort sett allt restavfall (brännbart, elektronik, deponi) samt producentmaterial och farligt avfall. Man visar i och med detta engagemang en tydlig ambition att bidra till att öka förståelsen för avfallshantering och källsortering.

Hässleholms kommun. Hässleholms kommun har på ett målmedvetet sätt förändrat sin fastighetsnära insamling vilket fått som resultat att de insamlade mängderna ökat, samtidigt som andelen förpackningar och tidningar i restavfallet minskat. Kommunen driver också ett uppmärksammat utbildningsprogram för skolor och förskolor med mycket populära ”sopsamlarmonster”.

Årets Opinionsbildare

Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige. Med ett förflutet som långvarig generalsekreterare för Svenska naturskyddsföreningen, är Svante Axelsson idag nationell samordnare för initiativet Fossilfritt Sverige där han jobbar hårt för att lyfta fram de möjligheter som finns och identifiera hinder som måste övervinnas för att påskynda klimatomställningen.

Johanna Ragnartz, Håll Sverige Rent. Med en bakgrund inom affärs- och marknadsutveckling blev Johanna Ragnartz i slutet av 2014 vd på Håll Sverige Rent. Där har hon gjort sig känd för sitt stora engagemang i kampen mot nedskräpning i allmänhet och mikroplaster i naturen i synnerhet, ett arbete som syns i en mängd olika forum.

Patrik ”Putte” Johansson, Falu Energi & Vatten. I rollen som Putte har Patrik Johansson, skolinformatör vid Falu Energi & Vatten, blivit känd för de flesta barn och ungdomar. Han har bland annat satt upp föreställningar av återvinningsteatern Sopakuten och genomfört en lång rad andra informationsaktiviteter för barn och ungdomar, såväl fysiskt som digitalt.

Årets Återanvändare

Waste Enlightened, energieffektiva LED-armaturer baserade på gamla bildskärmar. Inom ramen för projektet Waste Enlightened har Två Punkt Ett tillsammans med partners som Gästrike Återvinnare och stiftelsen CIT från Chalmers utvecklat energieffektiva LED-armaturer, delvis baserade på förbrukade plattskärmar som råvara. Armaturerna erbjuds som ett ljusabonnemang, ”Ljus som tjänst”.

Godsinlösen, cirkulär skadereglering kring skadat gods från försäkringsbranschen. Godsinlösen AB, GIAB, har tillsammans med försäkringsbranschen utvecklat ”cirkulär skadereglering”, där skadat gods från försäkringsärenden samlas in för att verifiera de skadade produkterna och se till att dessa återanvänds genom rekonditionering, reparation och vidare försäljning. Konceptet har en tydlig hållbarhetsprofil, samtidigt som försäkringsbolagen sparar både tid och pengar.

Remake Stockholms Stadsmission, mode- och designprodukter av second hand-material. Remake Stockholms Stadsmission är ett mode- och designmärke vars produkter tillverkas av second hand-material med målet att nå ökad kvalitet och livslängd. Verksamheten återbrukar ca 2,5 ton textilier per år. Förutom en tydlig hållbarhetsprofil på själva produkterna, drivs Remake som ett socialt företag som ger människor möjlighet att närma sig arbetslivet genom arbetsträning.

Årets Specialpris (vandringspris)

Renova/Volvo, självkörande sopbil. Renova har i samarbete med Volvo utvecklat en självkörande sopbil, tänkt att köra mellan hämtningsställen enligt en förprogrammerad rutt. Bilen bedöms kunna förbättra arbetsmiljön på många olika sätt, samtidigt som miljön drar nytta genom optimeringar som resulterar i lägre bränsleförbrukning och därmed lägre utsläpp. Tanken med den självkörande sopbilen är att den ska underlätta arbetet samtidigt som den gör trafikmiljön säkrare, inte minst vid backning. Projektet visar på svensk teknik i framkant och är ett bra exempel på samverkan mellan industrin och offentliga bolag.

Erik Wastesson, bärande kraft i samlastningssamarbetet ”Älskade Stad”. Erik Wastesson, Ragn-Sells, har varit en bärande kraft i projektet ”Älskade Stad”, ett framgångsrikt koncept för samlastning och leveranser i Stockholms innerstad med flera aktörer i samverkan. Leveranser kombineras med hämtning av återvinningsmaterial med hjälp av små eldrivna fordon. Modellen är skalbar och väntas kunna appliceras även i andra städer.

Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood. Som hållbarhetschef vid Axfood har Åsa Domeij drivit ett omfattande och uppmärksammat miljöarbete kring såväl de produkter och livsmedel som säljs, som att anpassa materialet i förpackningar och att införa pantsystem för påsar, saft- och juiceflaskor. Genom Åsas förtjänst har miljöfrågor lyfts inom koncernen med resultat som ett stort ekosortiment, mer närproducerat och hållbarhet i hela ledet från tillverkning till konsument.